att jag missade sommartiden igen.

Ett år så sov hela famljen lugnt och blev väckt av en telefon som ringde och ringde…

Skolans personal frågade. Är ni sjuk? LER… Nä, varför tror du det…. och hops!!!.. Då fick vi fart…

Men här är vi och hälsar på pappan. Äldsta sonen 4 år sitter tryggt på pappans axlar. Mitt ute i markberedningen någonstans i Härjedalens ljuva land. Fast nja… kanske inte där, så ljuvt. Rätt så knöligt faktiskt och att balansera på fåror, kvistar, storsten och och….knott, fast de bruka hålla till hos mig. Måste vara det där ovanliga blodet… LER åt minnet.

Fast pappan, han hade då inga problem med det. För se så avslappnat han sitter sonen.