Färgsprakande färger, vindstilla och solen glittrade och studsade mellan fjällen ner i dalgången. En så underbart ljuvlig dag som kan lockas fram om jag bara för en kort sekund tänker tillbaka.

Jag och en vännina till mig, tog oss med bil till Tänndalen från Funäsdalen och följde en betalväg upp till fjälldalen. 

Ett gäng med glada pensionärar streta upp för den långa backen, anledningen var nog att bussen de kom med, inte kunde åka där. Man var tvungen att beundra deras vilja som tog dem högre och högre upp, för att till sist mötas av en underbar syn.

Själv parkera vi vid anvisad plats. Tog våra ryggsäckar och vandrade in i en färgsprakande stillhet;

Vårt mål för turen hete Andersborg och är under vintertid ett populärt skidresmål. Här åker man gärna från Kariknallarna (Bruksvallarna) mot Tänndalen den s k "solturen" och om man inte passar sig har man då ingen hud kvar. För även i icke soligt väder blir man här brun.

Men nu var det höst och färgerna hade liksom exploterat i olika skiftningar. Vi stortrivdes på väg upp mot Andersborg och väl där fortsatte vi en liten bit bort mot Anderssjön som var alldeles klarblå.

Lite senare gick vi så upp till Skarvfjällsgruvan där man i svunna tider brytit kopparmalm. Där vi satte oss ner och med vidunderlig utsikt mot Hamrafjället satte oss ner för att fika. För att sedan vandra ner för slutningen och åter till parkeringen.

Om ni någon gång kommer till Härjedalen tycker jag ni ska passa på att uppleva vidderna och den speciella mystiken som finns här.

Ha en fortsatt bra vecka.

B-M

För många år sedan fick någon jag kände en sjungande fisk i present. Denna uppsattes på väggen och genom att trycka på en knapp spelades olika melodier upp medan fiskekroppen rörde sig taktfast till sin egna sång.
 

Så häftigt härligt uppfriskande kul...

Är det någon som känner till vart man kan hitta denna varelse, helst innan jul..

Så får ni gärna berätta vart.
 
För vilken häftig julklapp... vet precis till vilken.

Nått sånt här såg den väl ut, fast mer bakkropp.. så den liksom svingande svängde när den satte igång och rocka.

Så hör av er....... 

Allra först en lång härlig sovmorgon, så länge att den påminde mer om barndomens morgontrötthet....

Det gäller att passa på medan man får...

Senare på eftermiddagen var det så dags att montera cykelljuset. Det är då för väl att man har en tänkande klurig son. Annars hade de då inte hänt något... Allt det där pyttejobben, är då inget för mig, tålamoden försvinner pust väck och jag önskar alla detaljer dit pipsvängen heter.... och instruktioner är det mest tråkiga som finns om de åtminstone kunna lägga in lite glada skratt emellanåt... men icke...ler

Har vi lite tur så blir det så här ljust...

fast inte i "stan".

Natti!!

 Sitter just och undrar över om inte man på "Trading Post" skulle haft en snabbare postsortering än man har på "Posten" idag.

Just denna Trading Post ligger i ena hörnet av "Gold Rush Museum". Som är en byggnad från svunna tider i Härjedalen som transporteras hit till ett hörn av västra Härjedalen kallad "Skogen". Där uppfixad och nu åter välbehållen.

För att påminna om guldrushens Alaska där en härjedaling "Erik Lindblom" sökte efter guldet och fann det. Nog kan man tro att även han stod någon gång vid Trading Post för att köpa sig kanske en hacka, som han behövde just då. Fick höra nyheter från fjärran.

Undra vad han hade sagt om dagens postväsen i Sverige både OK-mack och livsmedelsaffär. Men om man tänker efter så ligger detta nya inte så långt från Trading Post grundidé. Där mycket finns på samma yta och öppet näst intill dygnet runt. Även om vi inte ramsar så mycket med varandra så kan vi dock läsa i tidningarna vad som händer och sker.

Själv har jag inte ens tagit mig utanför dörren denna dag. Men, men det ska väl bli bättring i morgon får man hoppas.

Nu snöar det i dalen och färgerna blir långsamt men säkert vitt och fram ur buskarna kommer snart skidåkare med stora kliv. Men i fjärran där hörs ett muller... för visst är det så att också skoteråkare får vara en del av vår sköna natur. 

Så ung likväl som gammal var nu rädd om varandra och naturen.

Typiskt!! Jag skrev och sedan försvann det. Tryckte på fel knapp.  Så ett nytt försök. Har tänkt på det här i flera år, även om jag redan bloggar på en tidning. Men efter ett mailutskick från deras sida ... tappa jag lusten och skriver minimalt, eftersom det efter 1 år av tystnad framkom där plötsligt via en nya redaktör en ny instruktion, att de hade rätt att ta över min text och foton till kommande behov. Men det tror jag inte ett dugg på, eftersom upphovsrätten gäller alla oavsett om de kallar sig press eller person. Personen i fråga har tydligen glömt bort sin egna instruktion. Denne borde läsa på bättre innan denne skickar ut en massa trams.

Det kallas också maktutövning mot sina medmänniskor. Jag blir mest förbaskad på sådana påhitt. Eftersom det är en massa negativa energi som liksom sprutar ut. Dessutom kan de flesta som hitta på sådant där, inte själv stå upp för det. När man börjar ifrågasätta deras påståenden. Så sorgligt, så mycket energi helt i onödan..  som mycket väl kan användas till något som gör oss människor glada, nöjda som ger dem mera kraft att gå vidare och framåt i livet istället.

Men som någon sa: "Vem har sagt att livet är enkelt att leva". Ja, vem sa det?????

Behöver lite musik här, gillar ju blues. John Mayer och Eric Clapton... Så bra!! Mycket nöje!!