Allra först en lång härlig sovmorgon, så länge att den påminde mer om barndomens morgontrötthet....

Det gäller att passa på medan man får...

Senare på eftermiddagen var det så dags att montera cykelljuset. Det är då för väl att man har en tänkande klurig son. Annars hade de då inte hänt något... Allt det där pyttejobben, är då inget för mig, tålamoden försvinner pust väck och jag önskar alla detaljer dit pipsvängen heter.... och instruktioner är det mest tråkiga som finns om de åtminstone kunna lägga in lite glada skratt emellanåt... men icke...ler